Idag blev jag och barnen vräkta. Det hade kunnat vara tråkigt och hjärtskärande, men icke, det var roligt. Mest för barnen, eller mest för ena barnet. Vi blev inte vräkta på riktigt. Mannen skulle leka i garderoben med sin kompis. De säger att de spelar in musik i deras egenkomponerade studio men man vet aldrig.
I vilket fall, jag stack med kidsen till öppna förskolan. O vill måla, men inte sjunga. R vill skrika. Fast det tror jag inte han ville, han ville nog sova men omständigheterna gjorde det svårt. Sen somnade han i sjalen och sov och sov och sov...
Jag blir glad när jag hur O leker. Först går han till dockhuset och pratar lite med alla dockorna, tar med dem på en liten prommis runt om i lokalen, för att sen kasta ner dem från rutschkanan. Sen på traktorn. Köra köra köra. Titta bondgården! Hästen ska såklart åka traktorn. Åka åka åka.
Usch, får ont i magen när jag tänker på att någon en dag kanske talar om för mitt barn att vissa leksaker är fel.
-Det där är för tjejer, kanske de säger.
Jag får väl glädjas med att han än så länge är fri.
Efter stängning ringde mannen och berättade att vi var välkomna hem igen. Det var ju trevligt. Men jag skulle träffa en väninna eller två så vi får väl se, sa jag då.
Jag gick såklart hem, vart ska jag annars ta vägen liksom. Men jag tog med mig väninnorna och deras ungar hem till mig. Här lektes det. 3 ettåringar och två bebisar sure knows how to make noise!
Nu är jag trött, gonatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar