hönsburen

Idag var det tamejtusan hur fint som helst ute! Solen sken, pudersnön låg och gnistrade på marken, den kyliga luften bränner i kinderna som blev alldeles väderbitna och rosiga. Jag älskar vintern. I alla fall när vintern faktiskt är vintrig. Jag har ingenting för när hösten aldrig riktigt slår över och blir vinter. Jag hatar när temperaturen ständigt pendlar mellan +1°C och -1°C, ömsom regn ömsom snö, ena dagen är det slask andra dagen behöver man broddar. Jag Hatar Det! Men det här, det här är lovely!

Karln var hemma idag så vi packade på hela familjen 3 lager kläder och tog oss ut en sväng. För mig var det extra härligt eftersom jag inte gått utanför dörren på vad som känns som minst 3 evigheter (1ochenhalv dag!).
Hunden, som för närvarande läker en korsbandskada, klarar inte av att gå längre än 15 minuter så henne lämnade vi hemma efter att hon fått sig en liten runda. Sen kom snilleblixten. Den där superbra ideén som man tycker är toppen ända fram tills efteråt, då man inser att den sög. Vi går till Coop Forum för att handla, JAAAAA!
Gubben behöver vantar, familjen mat och jag har en kupong på 50kr på barnkläder. Perfekt, how can we go wrong?
Vi börjar med att som vanligt glömma bort att det är skitsvårt att gå vår vanliga väg dit med barnvagn (när ska vi lära oss?). Men som tur är kommer vi på det i ganska god tid och svänger in på den alternativa, mycket tråkigare och betydligt betongigare vägen. Här dyker nästa tecken på felbedömning av toppenidé upp, återigen, även den nya vägen vi valde är bitvis helt igensnöad. Vi måste ta ytterligare en detour för att ta oss till det stora härliga Coop. Men ingen av oss har ännu reagerat på detta med negativitet. Nej, vi skojar och skrattar och har det riktigt gott. Så där gott som de har i skräckfilmer precis innan den första storbystade och konstigt nog avklädda blondinen blir brutalt och blodigt mördad av den ännu inte avslöjade, men som man ser siluetten av och därför kanske, kanske kan gissa sig till vem det kan vara, mördaren. Ungefär så.
Fler hinder i form av snö dyker upp, men till slut har vi pölsat oss fram hela vägen till affären, och den lyser!
Vi har det trevligt, strosar runt och stoppar ned ditten och datten i korgen. Jag upptäcker att den förträffliga kupong jag har gick ut vid årsskiftet så vid det här laget börjar jag känna mig ganska nerslagen. Vi beger oss mot kassan och därmed nådastöten, till det jag alltid glömmer och varför jag egentligen hatar Coop - det är förjävulskt dyrt!
Vi har alltså köpt vantar och raggisar till karln, nappar och ett par solglajjer
till Otis, garn till mig, lite konserver, kakor och kaviar, jag tror vi även fick med ett paket margarin... för det ringa priset av 587:- Vafan!
Det är så surt hur man går dit och tror att man ska köpa grejor och spara en slant, men det slutar alltid med att det kostar en arm och ett ben, och sen när man kommer hem har man ändå inget att äta. Vi måste ju fortfarande handla själva maten.
Och de ska vara så miljövänliga och ha ett stort urval av ekologiska och kravmärkta varor (och de har de faktiskt, props!). Men vad coop betyder på engelska är det nog ingen som direkt reflekterat över, förutom jag då, och möjligtvis min far som tycker att det är sååå roligt med lingvistik och extraknäckar som språkpolis.

Men markera mina ord, om några veckor har både jag och Mannen glömt den här fadäsen och kommer tro att det är en superbra idé att gå och handla "mat" på Coop. Det är ju trots allt så billigt, eller?
Jaja, vi hade i alla fall tur med vädret...