Igår tog det mig och gubben 10 minuter att äta upp en påse godis. Det är tamejtusan rekord, så länge brukar gottgott aldrig finnas hemma hos oss.
Grabben då? Där går det också undan, helt plötsligt är han en sån där stor bebis. En sån där som sitter själv i stol, en sån där som tar tag i allt han ser och kör in det i munnen, en sån där som vänder sig flera gånger om dagen, en sån där stor en. Vad hände med min nyföding? Han var ju rödmosig och byltig alldeles nyss?! Okej det är häftigt att vara med på resan. Det är det, men var är pausknappen? Eller ultrarapidknappen? Kan det gå liite långsammare så man hänger med? Jag ville ju vara en sån där tuff mamma som är med i svängen... Yo! Jag hänger med!
Nu är det dags att rasta jycken för jag ska iväg till öppna förskolan och sjunga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar